Turbulens

Nu har även Busa flyttat hemifrån. Det var svårare att lämna ifrån mig henne än vad jag trodde det skulle bli. När valparna har bott hemma så länge har man hunnit fästa sig vid dem, och Busa är en väldigt vänlig, mjuk och tillgiven flicka. Men samtidigt känns det väldigt bra, för jag vet att hon kommer bli älskad och väl omhändertagen i sitt nya hem. Det enda jag är lite rädd för är att hon ska bli tjock! Inte för många köttbullar och annat godis till valpen, Gunilla och Sven!

Men usch, vad jag är less på att köra bil! Nu har jag kört till Uppsala (med omnejd) var tredje vecka sedan andra helgen i maj, och jag är väldigt trött på att köra så långt. Måste jag göra den resan igen inom en tre-veckorsperiod så blir det pensionat för hundarna och tågresa för mig! Troligen dröjer det hela fem veckor innan jag har ärende ditåt igen. Det skulle inte göra något om det dröjde längre.

Men jag ska absolut inte klaga! Jag har haft en jättetrevlig midsommar, och jag tror att hundarna har haft rätt kul de med. Vi har hälsat på Camilla i hennes sommarstuga, och där var det både trevliga människor och mycket hundar! Fem vuxna tikar och fyra valpar, alla av vallhundsraser (Kelpie, Malinois och Tervueren), var det på själva midsommarafton! Men det gick bra det med, även om vi höll isär de vuxna hundarna. Vackert väder, god mat och trevligt sällskap - vad mer kan man begära! Och en inhägnad tomt där valparna kunde få springa fritt.

Vi hann också med att hälsa på hos Stoja - eller Foxie som hon kallas numera -  på vägen hem till Östersund. Hon blev överlycklig av att få träffa mamma och syster Toka, och for runt som ett yrväder på tomten. Både Hilda och Toka tyckte det blev lite FÖR mycket, och försökte få den överlyckliga att sansa sig med hårda ord. Det hade bara en kortvarig effekt! Men efter en stund så kunde Toka och Foxie leka mera sansat och verkade trivas bra ihop.

Så nu är det "bara" fyra hundar kvar hemma i Östersund. Det är ungefär två för mycket, om man ska vara helt uppriktig. Gamle Tango kräver kanske inte så mycket längre, men eftersom han numera vill hålla ett betydligt mer makligt tempo så blir det lite knöligt att gå med alla hundarna tillsammans på promenader. Hilda och Salsa vill gå fort, fort, och bara stanna och nosa helt kort här och var. Tango vill nosa ofta och länge, och gå ganska sakta däremellan.

Valpen är lite påfrestande att ha i koppel över huvud taget. Hon vill hit och dit, skutta i full fart framåt för att sedan tvärstanna och nosa på något spännande. Gärna snurrar man då kopplet ett eller ett par varv runt mattes ben. Det hela förvärras förstås av att det är flera koppel att hålla reda på. Går vi i skogen där Toka kan vara lös är det enklare. Men inte om någon av de stora också ska få vara lös. Jag kan hålla koll på en lös hund i taget, inte fler. Tyvärr har jag inte så bra pli på dem, att jag säkert kan få hejd på två eller fler av jyckarna om det skulle dyka upp något rådjur! På vintern, när snön är djup och Salsa föredrar att hålla sig på stigen, så kan jag ha henne och Hilda lösa tillsammans. Då leker de tillsammans genom att Hilda hoppar ute i djupsnön medan Salsa patrullerar stigen.

Så jag har funderat lite på hur jag ska kunna minska hundbeståndet. Att sälja Toka är förstås ett tänkbart alternativ, men inte till vem som helst. Den valpen tror jag kan bli en riktig kanonhund i rätta händer (och det är inte säkert att jag är den rätta), och jag vill inte "slösa" bort henne på någon som främst är ute efter en trevlig sällskapshund eller som inte vill satsa flera timmar dagligen på promenader och träning av sin hund.

Sedan har jag också funderat på att omplacera Salsa eller Hilda. Då är kanske Salsa den jag bäst skulle kunna undvara, hon ska inte ha fler valpkullar och är närmare pensionering från tävlingsverksamhet än vad Hilda är. Men Salsa är ingen lätt hund även om hon har lugnat ner sig betydligt med åren, och går inte heller att placera hos vem som helst. Sedan är jag ju väldigt fäst vid henne.....! Och Hilda - nja, hon är ju både min avelstik och tävlingshund och dessutom min lilla gosehund!

Tango då? Nej, vid 12 års ålder ska man slippa flytta! Han ska få ha en så skön pensionärstillvaro som jag kan ge honom, det har han gjort sig förtjänt av. Det blir tomt nog ändå den dag han inte finns längre. Så om inte "rätt" personer dyker upp (och hör gärna av er om ni känner att någon hund skulle passa just er!) så blir det fyra hundar ett tag, och sedan tre under åtskilliga år. Jag kommer inte att ha långtråkigt!

Åse "webmaster" har fixat ett forum för Turbulens valpköpare. Snart kan ni gå in på det från hemsidan och berätta om hur det går för er med valpar och vuxna hundar! Till att börja med kommer forumet att vara öppet för alla även om jag har tänkt att det framförallt ska vara för "Turbulenser". Det går att lägga in krav på lösenord om det är så att det skulle komma "skräp" eller otrevliga inlägg på sidan.

Nu ska jag snart åka och hämta Tango. Han har varit hos en hundvakt medan Salsa har varit i höglöp, och slapp den långa bilresan. Måtte nu bara Salsas löp vara över ordentligt.....

Här kommer bildbevis - Busas öron har rest sig! (Men de står lite ostadigt.)



Riktigt så stora är inte öronen i verkligheten....

Det blir inte långtråkigt med fem hundar i huset, och två valpar som håller igång ser till att även hålla matte i trim. Köket har varit valparnas huvudsakliga uppehållsort inomhus, men nu får de alltmer tillgång till hela lägenheten. Då gäller det att både ha is i magen och vara med på vad som händer. Att tala i telefon är förenat med att hitta diverse föremål justerade och utburna i trädgården - om det är öppet dit. Häromdagen under ett telefonsamtal hördes ett krasch, och när jag gick för att se vad som hänt hittade jag en lycklig Toka i trädgården med en hög av "troféer", bredvid en oskyldig(?) sovande Busa.

Där fanns ett numera skalligt leksakstroll, en sko, en undangömd kamptrasa och en söndertuggad toarulle! Toka såg sååå nöjd ut! "Håret" till leksaktrollet låg en bit därifrån, som tur var, så när andan faller på kan han få tillbaka hårväxten. Och matte var inte alltför missbelåten. De har tuggat på mobiltelefonen, men den fungerar utmärkt fortfarande, och förutom hålen i köksväggen så har valparna egentligen inte förstört så mycket. T.o.m. trädgården börjar hämta sig så smått - jag har fått klippa maskrosorna två gånger redan i år (så många grässtrån i gräsmattan finns det inte än)! Kaprifolen blommar för fullt, den lilla smultronchersminen är ersatt med en ny, och de nyplanterade rabatterna är väl omgärdade av kompostnät!

Toka och Busa är ganska olika, både till utseende och sätt. Busa påminner om ett föl, högbent och lite gänglig. Hon har ganska kort valppäls men är vackert röd. Nospartiet och färgen påminner en hel del om mormor Salsa, och även sättet att fälla öronen bakåt så snart man tittar på henne. Busas högra öra står för det mesta, och nu är det vänstra nästan uppe det med. Jag håller tummarna för att öronen ska ha rest sig till på lördag...

Toka är liten och kompakt, grå och väldigt ullig men kolsvart i ansiktet. Hennes öron är små och har stått sedan hon var fem-sex veckor gammal. Svansen bär hon högt (Busas långa svans bärs under rygglinjen) och hela hennes hållning säger "Här kommer jag!".



Sittande Toka

Busa kan verka försiktigare än Toka men när det kommer till kritan så tror jag bara att hon är aningen smartare.... Vi skulle ta oss över ett halvstort dike en dag. I botten av diket var det ganska blött och lerigt men det fanns en planka en bit ned som man kunde gå på. Valparna tvekade lite, så jag lockade på dem. O.K. tänkte Toka, tog ett jätteskutt rakt ut - och landade mitt i diket i leran! Busa tittade på mig, på syrran och på diket, klättrade ner och kom torrskodd upp på andra sidan.

I morse låg det en stor fotboll där vi brukar gå. Skitläskigt! tyckte Toka och backade och morrade. De stora hundarna gick fram till bollen för att kolla, Busa följde efter men Toka tvekade ett tag till. Den kunde ju anfalla...

När valparna fick bekanta sig lite med några agilityhinder så klafsade Toka glatt upp på balansbommen utan minsta bekymmer - jag är inte helt säker på att hon märkte hur högt det var för hon var så ivrig att få tag i godisbitarna jag lade framför henne. T.o.m. när hon halkade ner med en tass så verkade det inte bekomma henne ett dugg. (Jag gick ju bredvid och stöttade för säkerhets skull.) Busa ville inte gå upp längre än att baktassarna fortfarande stod på marken. Tunneln gick bättre för Busa, hon klev glatt in i den och gick snart hela vägen igenom och ut på andra sidan - det tog längre tid för Toka att våga sig så långt in. Men båda var lika duktiga på att hoppa genom däcket!

Toka springer helst först i ledet när jag går med alla hundarna i skogen - de stora i koppel och valparna lösa (med så många hundar att hålla reda på vill jag inte ta risken att de stora råkar lära de små att jaga vilt....), Busa går ofta precis bakom mig. Men de är precis lika duktiga på att hitta hästbajs och annat mer äckligt eller olämpligt att äta...

Åse, hemsidans duktiga webmaster, har haft lite problem med uppdateringarna och därför ser det fortfarande ut som om Busa letar ett hem. Förhoppningsvis har Åse fått lösningen på problemet nu. Jag har också bett henne försöka ordna (eller tala om för mig hur man gör) en "valpblogg"  där Gunilla och alla med Turbulenser kan skriva fritt om era voffars äventyr. Vi får se hur det går.

Nu Gunilla, är det bara fem dagar kvar!

Nu har även Busa fått ett eget hem. Till midsommar ska hon flytta till Skåne till Gunilla och Sven Altenmark, Tangos uppfödare, som tar henne på foder. Det känns lite extra roligt att få lämna en Turbulens till Wirwelwinds. Hoppas nu att Busa fortsätter att vara precis så lugn och trygg som hon har verkat hittills, och att det inte blir för mycket yrväder av henne....

Salsa har börjat löpa så någon tävling blir det inte till helgen. På ett sätt känns det lite skönt, för det har som sagt blivit lite skralt med träningen. Men man vet ju aldrig om vi kommer att bli bortlottade nästa gång, eller om det blir lika hett som förra helgen. Nu är det bara några plusgrader vilket är betydligt bättre ur tävlingssynpunkt. Men hällregnet som hänger ihop med den låga temperaturen känns inte alls lika tilltalande.

Sedan har vi varit och tittat på när Miranda gick upp på MH. Det gick alldeles utmärkt, det var inget som var speciellt läskigt för den damen! Hon tyckte bara att spökena var ganska tråkiga, och ville bjuda upp dem till lek med en pinne i munnen. Skotten var absolut inga problem (och inte för Busa eller Toka heller, när de lekte en liten bit ifrån då nästa hund gick banan).

Den senaste tiden har valparna fått träffa många nya människor och hundar, och undersöka nya miljöer. Vi har varit på besök i Uppsala och hälsat på mattes syskon.

Vi bodde hos den yngre av mina bröder. De har hund själva och en källare med gillestuga där de kan hysa in gäster - och medföljande hundar. Till källaren leder förstås en källartrappa, eller två - en direkt utifrån och en nedgång i trapphuset -  och valparna som annars är vana vid ett enplanshus fick nu träna på att gå i trappor. Sedan hör det också en stor härlig trädgård till huset som valparna fick springa omkring i. Trädgården såg relativt orörd ut när vi for, så jag hoppas att det inte kommer någon saftig räkning på söndertuggade rara växter i efterskott....

De fick också bekanta sig med familjens snälla goldentik. Hon var nyopererad och hade både krage och T-shirt för att inte slikca eller klia sig på stygnen - det var en ny upplevelse för valparna! Men de vande sig snabbt. det blev förstås inte så mycket lek med den opererade damen.

Vidare var vi på fest hos min syster. Mellan de olika rätterna ägnade vi oss åt aktiviteter i deras - likaledes stora - trädgård, och valparna fick vara med. Min syster är en entusiastisk odlare men jag tror att även hennes trädgård överlevde vårt besök. De övriga gästerna sa i alla fall att det var roligt med valparna som sprang omkring.... Tur att det inte var lerigt. 

Vi hann också med ett besök till Upplands Väsby och kennel Ullhedens. Där fanns det 7 tervvalpar och en mallevalp för Toka och Busa att bekanta sig med - och ännu en stentrappa att träna i! De vuxna hundarna hjälpte under tiden malletiken Tilda med att vakta tomten. Bland Ullhedens tervvalpar fanns en riktig tuffing som inte alls uppfattade mina fyra veckor äldre valpar som på minsta sätt respektingivande. Den mopsade upp sig mot både Toka och Busa - "Ni har inte här att göra!"  - och Toka och Busa backade förvånat.

Mycket bilåkning blev det också, men det gick bra. Busa är lite känslig för om det blir varmt och sedan guppar eller svänger för mycket. Då kan hon börja må lite illa. Men hon är inte på långa vägar så känslig som sin mormor som mådde illa nästan varje bilresa de första månaderna. Och varken Busa eller mormor Salsa verkar ha något emot att åka bil, tack och lov!

Valparna har fått lite mer miljöträning denna helg. Hilda, Salsa och jag har varit i Järvsö idag där Hilda och jag har tävlat spår, och under tiden fick valparna vara hos en klubbkamrat med schäfer och hovawart. Nytt hem, ett hundvant barn och nya hundar - mycket nyttigt! De hade tydligen skött sig hyfsat och är välkomna tillbaka.

Hilda och jag har alltså provat på att tävla. Spåret gick helt ok, utmärkt spårupptag, plockade första pinnen. Sedan dröjde det lite väl länge till pinne nr två - det visade sig att vi hade missat två pinnar där. Men de övriga pinnarna plockade hon, och förutom vid lite störning i form av häckande fåglar (av för mig okänt slag) som protesterade högljutt när vi klampade in i deras revir, så jobbade Hilda bra hela tiden. Men tempot sjönk betydligt mot slutet i värmen.

När det sedan var dags för uppletande tyckte Hilda att hon hade presterat nog för dagen. Visserligen plockade hon in två föremål, men ack så segt det gick och inte gick hon ut till den bortre kanten inte. Det blev inga poäng för den insatsen, och då räckte det inte till ett uppflytt så vi bröt tävlingen där. Godkänt har vi sedan tidigare, och att plåga hunden med lydnad i hettan för möjligen ännu ett godkänt kändes inte motiverat. Nu dröjer det till nästa högrespår inom rimligt avstånd så vi kommer att ha gott om tid att träna.

Salsa däremot ska in i hetluften nästa helg - vi får se hur det går. Salsa är lite mer förberedd, vi har ju redan tävlat i år även om det var lydnad och inte bruks. Salsa har ju dessutom mer rutin på både uppletande och lydnadsmomenten. Men allt kan hända på tävling!

Här kommer en valpbild på Hilda:


Hilda 9 veckor gammal