Utställning
Igår var jag och tittade på utställning. Ullhedens Miranda, som kenneln deläger tillsammans med Carina och Tony Östman, skulle ställas ut. Miranda och Hilda har samma mamma. Salsa lånades ut till Ullhedens förra våren och fick en kull valpar där, Ullhedens M-kull.
Det gick bra för Miranda, hon fick CK och blev bäst i rasen. Jag har inte sett Miranda sedan hon var ca halvåret, så det var väldigt spännande att få träffa henne igen, och hennes ägare förstås! Miranda är en glad och framåt tjej som utvecklats på ett lovande sätt. Det känns bra att hon kommit till duktiga hundmänniskor som vill och kan satsa på sin hund!
De små tjockisarna hemma bara äter! Trots att Hilda får mångdubbelt mer mat än i vanliga fall, har hon inte lagt på hullet sedan valparnas födelse, och då var hon ganska mager. Så från och med idag ska valparna få lite tillskottsfoder av mig, så att deras mamma inte krymper ihop och försvinner.... Jag hade tänkt vänta tills valparna blivit tre veckor gamla, men jag tror inte att Hilda kan proppa i sig mycket mer mat, och hur skulle det då gå den närmaste veckan?
Valparna däremot är feta och glada. Alla har nu öppnat ögon och öron i lite varierande grad, och kan gå riktigt många steg. Tappar de balansen rullar de gärna över på rygg men kommer snabbt upp igen. Jag är lite fundersam över om en hane och en tik möjligen kan bli grå i färgen. De andra skiftar ordentligt i rött på nacke och rygg, men inte de här i samma grad. Vi får se, än törs jag inte uttala mig med någon säkerhet.
Vilket vårväder vi har fått! Solen nästan steker från en klarblå himmel och snön smälter så det plaskar om det! Än så länge har vi inte barmark, men om ett par-tre veckor när valparna behöver större utrymme att röra sig på så ska det nog gå att släppa ut dem i trädgården. De vuxna hundarna gillar den snö som finns och rullar sig njutningsfullt i det svala vita.
Valparna har fått smaka lite "riktig" mat. Smmmaskens, tyckte de, men ack vilket bordsskick! Mat över hela valplådan! Att maten finns i golvhöjd och inte uppåt var svårt så här första gången. Men än så länge är det smakportioner som gäller, så det gör inget om det mesta går till spillo. De små magarna måste ju få en chans att vänja sig vid det nya.
Det gick bra för Miranda, hon fick CK och blev bäst i rasen. Jag har inte sett Miranda sedan hon var ca halvåret, så det var väldigt spännande att få träffa henne igen, och hennes ägare förstås! Miranda är en glad och framåt tjej som utvecklats på ett lovande sätt. Det känns bra att hon kommit till duktiga hundmänniskor som vill och kan satsa på sin hund!
De små tjockisarna hemma bara äter! Trots att Hilda får mångdubbelt mer mat än i vanliga fall, har hon inte lagt på hullet sedan valparnas födelse, och då var hon ganska mager. Så från och med idag ska valparna få lite tillskottsfoder av mig, så att deras mamma inte krymper ihop och försvinner.... Jag hade tänkt vänta tills valparna blivit tre veckor gamla, men jag tror inte att Hilda kan proppa i sig mycket mer mat, och hur skulle det då gå den närmaste veckan?
Valparna däremot är feta och glada. Alla har nu öppnat ögon och öron i lite varierande grad, och kan gå riktigt många steg. Tappar de balansen rullar de gärna över på rygg men kommer snabbt upp igen. Jag är lite fundersam över om en hane och en tik möjligen kan bli grå i färgen. De andra skiftar ordentligt i rött på nacke och rygg, men inte de här i samma grad. Vi får se, än törs jag inte uttala mig med någon säkerhet.
Vilket vårväder vi har fått! Solen nästan steker från en klarblå himmel och snön smälter så det plaskar om det! Än så länge har vi inte barmark, men om ett par-tre veckor när valparna behöver större utrymme att röra sig på så ska det nog gå att släppa ut dem i trädgården. De vuxna hundarna gillar den snö som finns och rullar sig njutningsfullt i det svala vita.
Valparna har fått smaka lite "riktig" mat. Smmmaskens, tyckte de, men ack vilket bordsskick! Mat över hela valplådan! Att maten finns i golvhöjd och inte uppåt var svårt så här första gången. Men än så länge är det smakportioner som gäller, så det gör inget om det mesta går till spillo. De små magarna måste ju få en chans att vänja sig vid det nya.
Kommentarer
Trackback