Vinter igen

Så har den efterlängtade snön kommit, och den här gången känns det som om det har blivit vinter på riktigt. 5-6 minusgrader på dagarna och snart tillräckligt med snö för att kunna åka skidor även i skogen. Skulle ha provat idag, men jag känner mig lat så det blir bara vanliga promenader.

Annars är det tillbaka till det gamla vanliga. Jobb, hundpromenader, hundträning och väntan på besked - är Hilda dräktig? Men det dröjer ett tag till innan det går att få veta något säkert om den saken.

Just nu känner jag mig riktigt inspirerad vad gäller hundträning - konstigt nog... Jag har väl funderat på att pensionera Salsa från tävling i alla fall, men nu tror jag det dröjer minst en säsong till. Förra vintern slet jag med elitlydnads-momenten med Salsa utan någon vidare framgång. Det där med dirigering verkade helt hopplöst. Hon bara chansade och verkade inte alls förstå vad jag försökte lära henne.

Ja, ibland är jag väldigt trög själv! När jag kämpat på ett par månader insåg jag att jag måste byta inlärningsmetod, men då var det så kort tid kvar till tävlingssäsongens början att jag helt enkelt gav upp. Men de få gånger jag tränade med en annan metod gav tydligen resultat, för nu kan Salsa apportering med dirigering! Och att springa och ställa sig vid konen hade hon också fattat. Så nu är det "bara" dirigering till rutan som jag inte har testat alls på senaste tiden. Stå, sitt och ligg under gång gör hon jättefint, vittringsapporteringen kräver lite repetition, fjärrdirigeringen är hon bra på även om det kanske inte är helt 10-mässigt. Inkallningen kan hon och fritt följ - ja, kanske inte 10-mässigt men värt en 8:a? Övriga moment går också.

I alla fall siktar jag mot att göra ett försök i elit till våren. Att inte ha något mål med träningen - det fixar inte jag. Det blir bara tråkigt. Och då tror jag inte hunden tycker det är speciellt kul heller. Men att inte träna alls skulle vara elakt mot Salsa, för hon tycker det är toppen att få träna.

Med Hilda och Toka är det bruks som gäller. Hilda ska vara klar för elitspår till våren, hade jag tänkt, och för Toka är det lägrespår som gäller. Vi kanske hinner börja nosa lite på högremomenten också, om vi är flitiga och inte fastnar med något i inlärningen.

Jag har visst inte berättat att obduktionen av Terry inte visade något. Bra på ett sätt, för det visar att han inte drogs med någon allvarlig sjukdom som vi inte kände till. Trist på ett annat, för nu kan vi bara spekulera om vad som hände. Jag är i och för sig ganska övertygad om vad dödsoraken var, efter att ha hört Kjells beskrivning av händelseförloppet, men eftersom saken fortfarande är under utredning ska jag inte säga mer nu.

Till helgen ska jag åka skidor, om det inte har töat till dess...


Cirrus har flyttat hem

Nu har Cirrus fått åka hem igen. Igår gjorde Hilda, Cirrus och jag en bilfärd till Gävle, där Cirrus matte mötte oss och hämtade sin vovve. Hoppas resten av resan gick bra! Ja, nu har visst Cirrus egentligen en ny matte sedan några år, men hon är bortrest och Cirrus ska bo hos sin första ägare ett tag. Tycker lite synd om den numera "riktiga" matten som har fått vara utan hund så länge - stort TACK för lånet! Cirrus har skött sig utmärkt.

Jag blev nästan lite förskräckt dagarna innan jag skulle lämna igen farbror. Han hade blivit riktigt mager trots att han ätit bra nästan hela tiden. Men att vara kär brukar ju kunna leda till viktnedgång... Jag gjorde ett tappert försök att göda Cirrus dagarna innan han skulle hem, men fet var han inte. Hos Åse hinner han nog säkert både vila upp sig och få mer kött på benen innan matte får se honom...

Hilda har också blivit lite tunn, ändå har jag medvetet försökt få henne lite rund (med betoning på lite). Under förra dräktigheten och digivningen blev hon nämligen väldigt mager, så jag tänkte att hon skulle ha lite att ta av den här gången. Ja, det är inte mycket med mina planer som har gått i lås! De enda som har lagt på sig är Toka och Salsa, och ffa i Salsas fall är det absolut inte nödvändigt. Men nu när de "bara" är tre, kan vi börja gå längre promenader igen så då ska väl de småfeta bli som vanligt igen. Och Hilda kanske äter mer nu när kärleken inte tar all energi.

Och så en bild på den fantastiska, otroligt duktiga lilla Toka! (Jag ska snart sluta skryta.)

None
foto Kattis Lundgren

Tack för alla gratulationer! Jag gottar mig så länge det går - på tävling är det som i resten av livet, ömsom vin, ömsom vatten. Det gäller att lära sig simma, och inte låta vinet stiga en åt huvudet!

Vilken vecka

Den gångna veckan har varit något i hästväg - eller kanske hellre hundväg. Arbete 6 dagar i rad, varav de två sista var jour, tik i höglöp + pilsk hane som ska få tillfälle att para sig, och så två andra hundar som ska motioneras och aktiveras som vanligt! Dessutom blev jourerna lite extra arbetsamma, med  akuta skador och sjukdomar hos djur som krävde åtgärder efter det att jag egentligen skulle ha slutat. Idag är jag TRÖTT!

Det är i alla fall inget fel på sex-driften hos vare sig Hilda eller Cirrus. När Hildas löp väl kommit igång så gick allt enligt skolboken, och hon har varit i höglöp sedan i fredags. Det är väl någon dag kvar innan det är helt över, så de har några chanser kvar. Sedan kan man bara vänta och hålla tummarna för att det blir några valpar!

Nu ska jag bara försöka få till lite lydnadsträning med Toka i veckan, för vi ska göra ett nytt försök i lydnadsettan på lördag. Sedan blir det hemfärd för Cirrus. Det ska bli skönt att få återgå till normala rutiner, men samtidigt blir det nog lite tomt när han far. Det har varit en aning som att ha fått tillbaka Tango. Cirrus är lika vänlig som Tango och lika stor.

Tyvärr for den lilla snön vi fick här om veckan. Nu är det barmark och kolsvart på kvällarna igen. Dessutom är det blött och hundarna blir så skitiga! Och sedan blir det skitigt inomhus. Det ska bli storstädning här i slutet av veckan, med bad av hundar, noggrann dammsugning (Cirrus lämnar ett och annat minne i form av långa hårstrån, och Salsa bidrar hon med) och sedan vaskning av samtliga golv. Kunde det komma lite snö till dess så att hundarna håller sig rena sedan så blir jag mycket glad och tacksam.

Nu ska jag nog sova en liten stund - vad skönt det är med en ledig dag!

Äntligen

Nu har Cirrus och Hilda gjort så gott de har kunnat. Det återstår bara att vänta...

En kort rapport

Hilda har nu löpt "på riktigt" i snart 12 dagar och är på väg in i höglöp. Cirrus tycker att det räcker så bra så här långt, och har gjort några försök att "hoppa på i farten" i kväll - det är första gången. Annars har han nöjt sig med mer gentlamanna-mässiga närmanden. Hilda var ofin nog att inte stå stilla, så mer än så har det inte blivit. Kanske i morgon, eller senast i helgen (om jag nu vågar på att gissa något).