Mycket nytt
Det har hänt en hel del sedan jag skrev sist. Jag fick äntligen semester och det första som hände var att fyra av valparna (Polka, Rumba, Bolero, Pasodoble) samt Troja ställdes ut på AfBV:s utställning för Belgiska vallhundar i Knivsta. Men jag höll på att missa det hela.. I PM:et stod det att det skulle vara 11 Lakenois och sedan X antal Tervueren som skulle ställas i samma ring. Jag tänkte som så, att då ska inte mina valpar in i ringen förrän tidigast kl 10 (bedömningen skulle börja kl 09).
Quickstep 4 månader, Rumba skymtar till höger i bild
Jag tyckte jag var ute i god tid som kom redan 5-10 minuter över nio till utställningen, men jag hann inte mycket mer än hälsa på några av valpköparna som kommit dit, förrän jag fick höra att "Nu ropar de efter hanvalparna 4-6 månader!" Alla valparna gick nämligen först, oavsett variant! Det blev lite stressigt, och när jag hade fått ut nummerlapparna och ordning på valparna så var bedömningen egentligen redan över.
Men jag stegade fram till ringsekreteraren, bad tusen gånger om ursäkt och förklarade mitt misstag. Och killarna fick vara med i alla fall. Polkas och Rumbas ägare var det bättre ordning på så de var där i god tid och inne i ringen när de skulle. Alla valparna fick fin kritik, och Bolero fick HP och blev t.o.m. BIM! Sedan fick allihop visa sig igen i avelsklass (med en mycket kortpälsad Toka i täten) och uppfödarklass - och se, då fick vi ett HP till, i avelsklassen!
Felix bor granne med oss. (Valparna har grävt en grop, jag försöker få dem att låta bli)
Sedan blev det en lång väntan innan Troja fick gå in i ringen (attans - jag glömde fota!). Hon fick ett "very good", vilket är helt ok. Och sedan fick vi vänta ännu längre innan Toka fick träffa en exteriörbeskrivare. Men det gick också bra och Toka kan numera kalla sig Korad. (Mentaltestet klarade hon ju i fjol.) Stort TACK till alla valpköpare som ställde ut egna hundar och hjälpte till att visa valpar! Jättekul att ni var där!
Quickstep, eller Qvicken som han kallas, har också varit på utställning. Han blev minsann BIS3 bland valparna, han!
Och något som jag nästan har glömt bort under den röriga våren, är att även Galej, Tokas kullbror, varit på utställning. Han fick både "excellent", CK och blev 2:a bästa hane (tror jag). Inte illa! Man kan ju nästan tro att det är en kennel med inriktning mot utställning jag har..
Inga-Lill har tävlat lydnad med Zpeiha och fått ett förstapris i lydnadsklass 1 med henne. Hela 184 poäng fick de ihop på första tävlingen. Det bådar gott! Zcannah tävlade också, i lydnadsklass 3. Det tyckte hon var jättekul, och lyckades nolla två moment genom att vara för glad och i gasen! Inga-Lill var nöjd ändå, men samtidigt lite knäckt över att hundskrället alltid ska hitta på något så att det inte ska bli ett förstapris.
Efter Belgarspecialen åkte jag till en lånad sommarstuga i Småland för att njuta av sol och sommarvärme - hade jag tänkt. Det blev mest höstkyla och regn, tyvärr. Men några riktigt fina dagar fick vi, och det blev både bad och solande. Valparna fick träna på att simma (länskigt läskigt men roligt roligt!) liksom Hilda och Toka, och jag själv då.
Hilda är så festlig. Som unghund var hon bra nervös för djupt vatten och blev lätt panikslagen med jämna mellanrum och plaskade förtvivlat med frambenen utan att komma någon vart. Men med åren har hon blivit trygg i vattnet och simmar lugnt och avslappnat.
Men i sommar gick hon bara i vattnet och blev sedan stående på grunt vatten invid stranden. Jag fick ropa och locka och hålla på för att hon över huvud taget skulle gå i lite längre, och sedan vände hon snabbt mot land igen. Så då struntade jag i henne och simmade ut i sjön med Toka som sällskap. Jag hörde Tokas andetag där jag simmade, men när jag skulle vända inåt land igen så visade det sig att det var Hilda som simmade bredvid mig, och Toka som stod vid stranden och spanade ut mot oss!
Toka tyckte det var lite läskigt när vi kom för långt från stranden medan Hilda var hur cool som helst! Men det fick räcka med en vända. Sedan fick jag klara mig själv.
Valparna var vidriga att bada med! De ville klänga på mig, och när jag var dum nog att försöka springa ifrån dem så nöp de mig i benen! Tala om blåmärken och rivsår! Bäst gick det när jag tog dem en och en. Toka uppskattade inte heller att bada med sina söner, för de behandlade henne precis som mig! Klängde på henne och nöp henne.
Vilddjuren Knas o Boll (Pasodoble och Bolero)
Medan vi var i södra Sverige passade jag på att åka lite till, och hälsa på Raki och hans ägare. Raki har blivit så stilig! Väldigt mörk (för mycket charbonnage för utställning), djup fin bröstkorg, rak rygg (lite för lång), välvinklade rejäla ben, fint huvud (lite rund skalle), bra päls (om än lite urfälld just då) och rörelser som en dansare. Så lätt och spänstig! Sedan är han ju en raring i övrigt med!
Sedan har han supertrevliga ägare, som dessutom låter mig komma och våldgästa med fyra hundar. Och Viveka lagar så fantastiskt god mat! Men jag lovar, kommer du och Alf och hälsar på i Östersund ska jag laga middag år er, även om jag kommer att ha ångest för att den inte blir tillräckligt god.. :-)
Några fler lugna dagar i sommarstugan och så for vi tillbaka till Östersund. Där blev det en hektisk dag med ärenden och jobb och så packade jag för en fjälltur. Småkillarna (som nu är lika stora som sin mamma och mormor) fick vara på pensionat och Toka och Hilda fick följa med. Första dagen var inte så kul - det regnade nästan hela tiden och jag blev trött och grinig. Det slutade med att vi vände tillbaka och övernattade i Vålådalen. Nåja, en middag på hotellet var inte helt fel, och nästa dag var det strålande solsken!
Sol, några lätta moln och en spegelblank Nulltjärn. Boxern Vide är redo för färden.
Trist nog satte Toka igång att löpa när vi kom hem till Östersund, så vi kan inte ställa upp i den söktävling som jag hade tänkt. Hoppas vi kan tävla senare. Det skulle vara så kul om vi kunde få uppflytt till högre klass.
En bild på Knas (t.v.) och Bolero (t.h.) får avsluta för den här gången.
Quickstep 4 månader, Rumba skymtar till höger i bild
Jag tyckte jag var ute i god tid som kom redan 5-10 minuter över nio till utställningen, men jag hann inte mycket mer än hälsa på några av valpköparna som kommit dit, förrän jag fick höra att "Nu ropar de efter hanvalparna 4-6 månader!" Alla valparna gick nämligen först, oavsett variant! Det blev lite stressigt, och när jag hade fått ut nummerlapparna och ordning på valparna så var bedömningen egentligen redan över.
Men jag stegade fram till ringsekreteraren, bad tusen gånger om ursäkt och förklarade mitt misstag. Och killarna fick vara med i alla fall. Polkas och Rumbas ägare var det bättre ordning på så de var där i god tid och inne i ringen när de skulle. Alla valparna fick fin kritik, och Bolero fick HP och blev t.o.m. BIM! Sedan fick allihop visa sig igen i avelsklass (med en mycket kortpälsad Toka i täten) och uppfödarklass - och se, då fick vi ett HP till, i avelsklassen!
Felix bor granne med oss. (Valparna har grävt en grop, jag försöker få dem att låta bli)
Sedan blev det en lång väntan innan Troja fick gå in i ringen (attans - jag glömde fota!). Hon fick ett "very good", vilket är helt ok. Och sedan fick vi vänta ännu längre innan Toka fick träffa en exteriörbeskrivare. Men det gick också bra och Toka kan numera kalla sig Korad. (Mentaltestet klarade hon ju i fjol.) Stort TACK till alla valpköpare som ställde ut egna hundar och hjälpte till att visa valpar! Jättekul att ni var där!
Quickstep, eller Qvicken som han kallas, har också varit på utställning. Han blev minsann BIS3 bland valparna, han!
Och något som jag nästan har glömt bort under den röriga våren, är att även Galej, Tokas kullbror, varit på utställning. Han fick både "excellent", CK och blev 2:a bästa hane (tror jag). Inte illa! Man kan ju nästan tro att det är en kennel med inriktning mot utställning jag har..
Inga-Lill har tävlat lydnad med Zpeiha och fått ett förstapris i lydnadsklass 1 med henne. Hela 184 poäng fick de ihop på första tävlingen. Det bådar gott! Zcannah tävlade också, i lydnadsklass 3. Det tyckte hon var jättekul, och lyckades nolla två moment genom att vara för glad och i gasen! Inga-Lill var nöjd ändå, men samtidigt lite knäckt över att hundskrället alltid ska hitta på något så att det inte ska bli ett förstapris.
Efter Belgarspecialen åkte jag till en lånad sommarstuga i Småland för att njuta av sol och sommarvärme - hade jag tänkt. Det blev mest höstkyla och regn, tyvärr. Men några riktigt fina dagar fick vi, och det blev både bad och solande. Valparna fick träna på att simma (länskigt läskigt men roligt roligt!) liksom Hilda och Toka, och jag själv då.
Hilda är så festlig. Som unghund var hon bra nervös för djupt vatten och blev lätt panikslagen med jämna mellanrum och plaskade förtvivlat med frambenen utan att komma någon vart. Men med åren har hon blivit trygg i vattnet och simmar lugnt och avslappnat.
Men i sommar gick hon bara i vattnet och blev sedan stående på grunt vatten invid stranden. Jag fick ropa och locka och hålla på för att hon över huvud taget skulle gå i lite längre, och sedan vände hon snabbt mot land igen. Så då struntade jag i henne och simmade ut i sjön med Toka som sällskap. Jag hörde Tokas andetag där jag simmade, men när jag skulle vända inåt land igen så visade det sig att det var Hilda som simmade bredvid mig, och Toka som stod vid stranden och spanade ut mot oss!
Toka tyckte det var lite läskigt när vi kom för långt från stranden medan Hilda var hur cool som helst! Men det fick räcka med en vända. Sedan fick jag klara mig själv.
Valparna var vidriga att bada med! De ville klänga på mig, och när jag var dum nog att försöka springa ifrån dem så nöp de mig i benen! Tala om blåmärken och rivsår! Bäst gick det när jag tog dem en och en. Toka uppskattade inte heller att bada med sina söner, för de behandlade henne precis som mig! Klängde på henne och nöp henne.
Vilddjuren Knas o Boll (Pasodoble och Bolero)
Medan vi var i södra Sverige passade jag på att åka lite till, och hälsa på Raki och hans ägare. Raki har blivit så stilig! Väldigt mörk (för mycket charbonnage för utställning), djup fin bröstkorg, rak rygg (lite för lång), välvinklade rejäla ben, fint huvud (lite rund skalle), bra päls (om än lite urfälld just då) och rörelser som en dansare. Så lätt och spänstig! Sedan är han ju en raring i övrigt med!
Sedan har han supertrevliga ägare, som dessutom låter mig komma och våldgästa med fyra hundar. Och Viveka lagar så fantastiskt god mat! Men jag lovar, kommer du och Alf och hälsar på i Östersund ska jag laga middag år er, även om jag kommer att ha ångest för att den inte blir tillräckligt god.. :-)
Några fler lugna dagar i sommarstugan och så for vi tillbaka till Östersund. Där blev det en hektisk dag med ärenden och jobb och så packade jag för en fjälltur. Småkillarna (som nu är lika stora som sin mamma och mormor) fick vara på pensionat och Toka och Hilda fick följa med. Första dagen var inte så kul - det regnade nästan hela tiden och jag blev trött och grinig. Det slutade med att vi vände tillbaka och övernattade i Vålådalen. Nåja, en middag på hotellet var inte helt fel, och nästa dag var det strålande solsken!
Sol, några lätta moln och en spegelblank Nulltjärn. Boxern Vide är redo för färden.
Trist nog satte Toka igång att löpa när vi kom hem till Östersund, så vi kan inte ställa upp i den söktävling som jag hade tänkt. Hoppas vi kan tävla senare. Det skulle vara så kul om vi kunde få uppflytt till högre klass.
En bild på Knas (t.v.) och Bolero (t.h.) får avsluta för den här gången.