En valp såld
De är så stiliga!
Alla som träffar valparna - på dagiset, på min och på boxerkompisens arbetsplats + diverse andra - tycker att de är både framåt och sociala (och jättesöta). Och ändå är det så svårt att få dem sålda. Jag tycker att de är toppen allihop och har jättesvårt för att bestämma mig för vilken jag ska behålla. Får väl se vem som blir kvar till sist. Jag vill ju verkligen att valparna ska få komma till aktiva hem så att det blir bra för både hund och ägare.
Öronen är perfekta!
Valparna har fått åka mycket bil nu. De har åkt till hunddagiset och till mitt jobb, och vi har åkt ut i skogen för promenader. Eftersom jag vill att (de vuxna) hundarna ska ha så rymligt som möjligt så har jag ingen hundbur i bilen utan bara grindar och lastgaller. Tyvärr är lastgallret dumt utformat på Volvon, så de där små rackarna kan klämma sig emellan på sidorna och klättra över till baksätet!
Det är ju ändå en begränsad tid som de kan göra så, och jag har ingen lust att investera i en bur bara för det (hoppas kunna byta bil så småningom), men det är inte roligt att ha lösa valpar drällande omkring i bilen. Som tur är tar de till sig ilskna morrningar från min sida, och slutade redan första bilturen med att försöka ta sig över i framsätet. Men om jag lämnar dem ensamma i bilen en liten stund så är de överallt när jag kommer tillbaka!
Valparna är sociala, och det är grannarna med.. ;-)
Som tur är har jag världens bästa grannar som inte bara står ut med valpskall och annat oväsen från hundarna, utan till och med verkar tycka om dem. Jag hoppas att grannarna inte ledsnar innan jag hunnit bli av med några valpar till..
Snart 8 veckor!
Man hinner knappt med! Valparna växer som ogräs i solen, och är strax leveransklara. Nu ser det inte ut att bli så mycket leverans - två valpar är ev. tingade och resten riskerar att driva sin uppfödare smått galen. :-)) Som tur är finns det en eller annan vänlig människa som förbarmar sig över både mig och valparna och har lovat att ta hand om en valp under en tid så att de får se lite nya miljöer och träffa nya människor. Man hinner inte med att ge många valpar all stimulans de behöver - ffa inte om man ska arbeta också. Men det skulle inte skada med fler köpare eller tillfälliga hem...
Nu är det förenat med fara för kläder och skor att gå in i valphagen när busfröna är som vildast, och här om dagen hade telefonen åkt i golvet i valphagen och telefonsladden var avbiten! Tur att man hade en telefon till..
Rumba drar iväg med en sko - foto Benita Pålsson
Vi var iväg till fotografen, valparna och jag. Det är så svårt att fånga rackarna på bild när man är ensam med dem, och handräckningen inte alltid tillgänglig. Men en skicklig och intresserad fotograf kan åstadkomma underverk.
Det här är första gången valparna i en av mina kullar har öronen så där tätt ihop som man ser på "alla andra" valpbilder av tervar. Men i det här gänget har alla öron som går ihop nu när de spetsar dem - ja, i alla fall de som har öronen uppåt.
Quickstep sticker ut tungan åt matte - foto Benita Pålsson
När vi var till fotografen var valparna drygt 6 veckor, så det har hänt mycket bara sedan dess. De håller sig vakna längre och längre stunder, och springer och hoppar med betydligt bättre kontroll än tidigare. De har varit ute i skogen och åkt bil, varit till fotografen som sagt, och imorgon ska de till veterinären och besiktigas, chippas och vaccineras.
Tidig apportör - Bolero! Foto Benita Pålsson
Idag regnar det för första gången sedan valparna blev stora nog att vara ute. Som tur var har det varit sparsamt med regn under dagen, det verkar komma lite mer nu. Lyckligtvis verkar valparna nöjda med att vara inne just nu. En kvällskissning för dem, kvällsprommis för mamma och mormor och sedan nattinatti för matte!
Nästan rumsrena!
Om man inte rusade upp som en 100-meterslöpare vid första ljudet från valparna i de andra kullarna så kunde man räkna med en fullständigt nedkissad och nedskiten valphage innan man hann få ut odågorna! Men att vara nästan rumsrena har "dansarna" varit från det att de blev knappt 6 veckor.
Föremålsintresse och kamplust finns!
Och i övrigt är de framåt, trygga, sociala, nyfikna, har bra kamplust och föremålsintresse. Pigga och busiga, som de ska vara. Och söta och goa, förstås!
Igår kväll tvättade jag hela gänget. Alla accepterade att bli duschade och shamponerade utan just några protester. Coola! Och idag fick de sin första biltur och sedan blev det fotografering hos en "riktig" fotograf. I bilen blev det lite mer protester. Körsång, skulle man kunna säga!
Men, jag minns när jag hade varit och vaccinerat och märkt bus-kullen - de skrek, sket och spydde i bilen så jag märkte hur jag ville trycka hårdare och hårdare på gaspedalen för att komma fram så fort som möjligt! Och de busarna hade faktiskt åkt bil flera gånger innan, men det var lika jobbigt varje gång.
Hos fotografen skötte dans-kullen sig med bravur igen. De hann ju bli lite trötta så det hjälpte väl till. ;-) Men jag tycker ändå att det är duktigt. De somnade medan de väntade, och när de blev väckta så ställde de upp och poserade nästan som vi ville. Sedan somnade de om igen. Och i bilen hem var det ganska tyst. :-)
Det går lite trögt med valpförsäljningen så det ser ut som om jag får gott om tid att njuta av de små liven. Jag smider planer för att kunna ge valparna miljöträning och aktivering fastän de bor kvar hemma. Jag hade räknat med att inte alla skulle vara sålda vid 8 veckors ålder, men jag hoppades att det skulle vara några fler. :-) Det är svårt att räcka till om valparna är för många, speciellt när de blir äldre.
Det är skönt i solen
Annars har träningssäsongen börjat på allvar här i Östersund. Nu tränar vi sök så ofta vi kan, Toka och jag. Hilda får träna spår, men har fått ta det lite lugnt en period eftersom hon är konvalescent efter operation. Jag beslöt mig för att låta kastrera henne eftersom hon blev så deppad efter de senaste två löpen.