Ur led
Vintern brukar vara en ren tid här i Östersund. Snön är vit och ren, hundarna är rena efter att ha gått, lekt och sprungit i snön och det håller sig rent inne. Men den här vintern har hundarna löst av varandra med att byta päls, och dammråttorna förökar sig med oroväckande hastighet.
Det är i alla fall rent ute!
Först ut var Hilda. Jag tänkte att hon kommit lite ur rytmen eftersom hon blev kastrerad i somras, för oftast fäller hon ur under sommaren och tappar nästan ingen päls alls på vintern. Sedan satte Toka igång. Ja, hon ska ju löpa snart och vill väl göra sig fin till dess, även om det verkar dumt att bli alltför tunnpälsad mitt i kallaste vintern.
Sedan började jag fundera på utställning för Knas i Matfors i februari. HA! Då satte han igång att fälla, och hans syskon med. Nu har jag och boxerkompisen en gång sagt att vi aldrig mer ska åka på utställning mitt i vintern, så det var väl lika bra att Knas började fälla innan jag hann skicka in anmälan. Men lite kul hade det varit att få visa upp honom.
Mor och son, Toka och Knas.
Efter julen har jag träffat alla valparna utom Rumba. Rumba bor ju lite längre bort, så henne får jag vänta ett tag till med att träffa. De har blivit så fina allihop! Felix (Flamenco) och Qvicken (Quickstep) är riktigt röda. De andra är mer rödbruna i färgen. Qvicken har dessutom massor med päls. Han ser ut som en liten björn, men när jag kände efter så var han inte så stor innanför pälsen. Han och Bolero håller sig mer till det mindre och kompakta stuket, medan Knas och Felix är riktigt höga. Tjejerna verkar hålla ungefär samma storlek som mamma och mormor.
Och de verkar så trevliga allihop! I alla fall det jag har sett av dem, och vad deras ägare vittnar om. Snälla, livliga, följsamma, och lite busiga.. Det låter som om ett och annat har gått åt i deras hem. Mobiltelefoner, tapeter och vad det nu var. Inte Knas förstås, hmmm.
Flytta på dig! Hilda talar om var skåpet ska stå, och Knas lyssnar..
På tal om ren, för första gången sedan jag flyttade hit har jag sett renar i Östersund! I fjällen ser man dem ofta, men att få syn på en flock där jag ibland går och rastar mina hundar i utkanten av stan - det hade jag inte väntat mig. Hoppas att de drar tillbaka till fjällvärlden.
Jag har veckopendlat till Härnösand en tid och kan bara konstatera att det är mycket finare i Östersund! I Härnösand har det varit snöblask, regn och blåst större delen av tiden jag var där och bara enstaka dagar med sol och snö. Visserligen sades det att det var massor av snö där i fjol, men vad hjälpte det nu? Och isigt blev det överallt när snöblasket frös. Tacka vet jag riktig vinter!
Knas och jag har anmält oss till en spännande kurs i vinter. Jag ska berätta mer längre fram.
Det är i alla fall rent ute!
Först ut var Hilda. Jag tänkte att hon kommit lite ur rytmen eftersom hon blev kastrerad i somras, för oftast fäller hon ur under sommaren och tappar nästan ingen päls alls på vintern. Sedan satte Toka igång. Ja, hon ska ju löpa snart och vill väl göra sig fin till dess, även om det verkar dumt att bli alltför tunnpälsad mitt i kallaste vintern.
Sedan började jag fundera på utställning för Knas i Matfors i februari. HA! Då satte han igång att fälla, och hans syskon med. Nu har jag och boxerkompisen en gång sagt att vi aldrig mer ska åka på utställning mitt i vintern, så det var väl lika bra att Knas började fälla innan jag hann skicka in anmälan. Men lite kul hade det varit att få visa upp honom.
Mor och son, Toka och Knas.
Efter julen har jag träffat alla valparna utom Rumba. Rumba bor ju lite längre bort, så henne får jag vänta ett tag till med att träffa. De har blivit så fina allihop! Felix (Flamenco) och Qvicken (Quickstep) är riktigt röda. De andra är mer rödbruna i färgen. Qvicken har dessutom massor med päls. Han ser ut som en liten björn, men när jag kände efter så var han inte så stor innanför pälsen. Han och Bolero håller sig mer till det mindre och kompakta stuket, medan Knas och Felix är riktigt höga. Tjejerna verkar hålla ungefär samma storlek som mamma och mormor.
Och de verkar så trevliga allihop! I alla fall det jag har sett av dem, och vad deras ägare vittnar om. Snälla, livliga, följsamma, och lite busiga.. Det låter som om ett och annat har gått åt i deras hem. Mobiltelefoner, tapeter och vad det nu var. Inte Knas förstås, hmmm.
Flytta på dig! Hilda talar om var skåpet ska stå, och Knas lyssnar..
På tal om ren, för första gången sedan jag flyttade hit har jag sett renar i Östersund! I fjällen ser man dem ofta, men att få syn på en flock där jag ibland går och rastar mina hundar i utkanten av stan - det hade jag inte väntat mig. Hoppas att de drar tillbaka till fjällvärlden.
Jag har veckopendlat till Härnösand en tid och kan bara konstatera att det är mycket finare i Östersund! I Härnösand har det varit snöblask, regn och blåst större delen av tiden jag var där och bara enstaka dagar med sol och snö. Visserligen sades det att det var massor av snö där i fjol, men vad hjälpte det nu? Och isigt blev det överallt när snöblasket frös. Tacka vet jag riktig vinter!
Knas och jag har anmält oss till en spännande kurs i vinter. Jag ska berätta mer längre fram.