Turbulens

Nu har det varit sommarväder i nästan en hel vecka. Gräset växer i raketfart och jag har redan hunnit klippa gräsmattan två gånger. Ogräset växer lika fort i rabatterna, men det har jag inte hunnit med att rensa. Nu ska det bli kallare igen, så jag hinner väl. :-)

Andra trevliga saker som har hänt är att både Rumba och Bolero har blivit röntgade med HD A och ED 0, så nu känns det inte lika dystert på den fronten. Bara Kvicken kvar då, håller tummarna för att han också är fri.

Jenny och Troja (Absinthe) har tävlat i lägrespår och fått uppflytt med fina 506 poäng! Grattis! Knas och jag har tävlat appellspår med inte riktigt lika bra resultat - 220,75 poäng och godkänt. Han var inte riktigt klar för tävling, det visste jag, men ibland har man ju tur också. :-) Nåja, det var inte långt ifrån - bara 3,25 ynkliga poäng. En pinne till i spåret (han hade den i näsan men jag förstod det inte förrän det var försent), eller en femma på hoppet så..

Toka blev raskt ohalt och har fått springa lite nu i helgen. Det ser ut att gå bra, så vi ska så sakteliga öka på motionen med sikte att komma tillbaka i tävlingsform. Knas ska få vila från tävlingar ett tag. Vi kommer igen i slutet på sommaren.

Ska försöka ta lite fina sommarbilder snart. Försökte i helgen, men dels blundade hundarna på alla bilderna (solen är stark) och dels så har jag lyckats få någon blåton med i inställningarna, så allting ser lätt blåfärgat ut. Tror jag vet vad jag har pillat på för knapp, så nästa gång ska det väl bli bättre.

Det blev tävlingsdebut för både Kvicken (Quickstep) och Knas (Pasodoble) samma dag, i samma klass men på olika håll. Och båda fick förstapris i lydnadsklass 1 och kom på andra plats i klassen av ungefär lika många tävlande! Jätteroligt!

Sedan har jag varit ännu en vända i Norge för att slutföra grundkursen för räddningshundförare. Det blev mycket förstahjälpen-utbildning samt en del information om Norska Redningshunder och räddningshjälpen i övrigt, och ett prov på slutet. Men nu vet jag att den första godkända lavinhunden i Norge hette Heidi. :-) Och Knas och jag får fortsätta med B-kursen nästa vinter.

Förstahjälpen-kunskaper har man alltid nytta av, och det är bra med uppdatering eftersom den utbildning som jag fick som räddningshundförare i Sverige har blivit lite föråldrad. Men det känns att jag var yngre och mer vältränad då jag gick den utbildningen, för attans vilken träningsvärk i magmusklerna jag fick den här gången av HLR-övningarna! Men jag kanske har förträngt hur det var sist..

Till helgen ska Danskullens pappa tävla i tyska IPO-mästerskapen. Vi håller tummarna!

Något trist är att Toka har skadat senskidan/-fästet för akillessenan på ena bakbenet. Jag är osäker på när och hur det hände, men på morgonen dagen efter att jag hade kommit hem från Norge såg jag att hon gick ojämnt med bakbenen på morgonpromenaden. Vid undersökning kunde jag känna att hon var varm, öm och svullen över senan där den löper över hasspetsen. Senare röntgen visade att det som tur var inte rörde sig om någon skelettskada.

Men jag börjar inse att det nog inte blir några tävlingar för Toka förrän tidigast till hösten. Visserligen haltar hon inte mycket nu, men det vanligaste felet man gör vid hundars hälta är att man inte ger skadan tillräckligt med tid att läka. Och senor läker inte så fort.

Så för närvarande har jag bara en tävlingshund - Knas. Hilda har haft lite ont i ryggmusklerna och fått akupunktur. Hon verkar helt återställd nu, men eftersom hon ändå är måttligt road av tävlingar så kan hon lika gärna få bli pensionär. Och nu är alltså Toka skadad. Men, blir hon bara frisk igen.

Jag måste försöka komma ihåg att ta med mig kameran ut. Förstabilden på hemsidan börjar kännas lite inaktuell... ;-)