Ute

Nu har valparna fått vara ute ett par gånger, en kort stund i taget. Det är ju ganska kallt och fuktigt ute, och valparna är inte så gamla än.



Tjejerna tyckte det var ganska kul och spännande redan första gången, medan killarna ropade på mamma och höll sig fast i spenarna... men redan till andra gången var även de med på noterna och skuttade omkring och utforskade omgivningen. Toka tycker valparna är helläskiga och springer undan om de närmar sig. Vid ett tillfälle blev hon inringad av tre glada valpar i ett hörn i trädgården - då var hon bekymrad!

Idag har den mörka hanvalpen fått upp ena örat. Han är såå söt. Hos de andra har öronen börjat vippa lite, så det dröjer nog inte så länge förrän även de har ett eller båda öronen uppe.

Sedan har valparna fått träffa den första främmande hunden. Katarinas gamla boxerhane Niak älskar valpar och små hundar, så han har fått hälsa på de små - till Hildas förtrytelse. Niak är så försiktig, och valparna tycker det är spännande.

Ena tikvalpen har redan visat apporteringsanlag. Hon stannade kvar vid altandörren när de andra följde efter mamma till köket, och när jag tittade efter henne stod hon med en plyschboll i munnen. När jag berömde henne viftade hon glatt på svansen och kom bärandes på bollen.

Annars har de börjat bita sönder Bia-bädden, sliter sönder tidningspapper och biter hårt i människofötter och mammas tassar. Hilda lät så konstigt en dag när jag hade stängt in henne en stund i valphagen - hon gnällde och pep till ibland. När jag tittade efter hade hon en valp vid var tass och hon blev väldigt lättad när jag släppte ut henne. (Jag har fått sätta ett helt kompostgaller för "grinden" för valparna rymde hela tiden.)

Återkommer med ny rapport om några dagar.


Kommentarer
Postat av: Åse

Älskar dina små rapporter om valparna. De är så söta.

Postat av: Kattis

Oh, vilken läcker rand på ryggen en av puppisarna har på sista bilden! :-) En sådan hade Tarass åsså då han var bebis... vart tog den vägen tro? :-))) Han är bara vackert röd nu, ganska häftigt hur de kan förändras. Undra hur dessa små ljuvliga kottarna kommer att se ut då de är stora!? :-)



Härligt att de får vara ute och andas friskluft, men jag tycker synd om stackars Hilda som måste stå ut med sina små ligister. ;-) Så går det då man är lössläppt och låter sig bli uppvaktad av tjusiga hanar. :-D

2009-10-26 @ 18:13:19
URL: http://www.ghedoes.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback