Turbulens

Det blev vinter även i år, och i år kom den med ordentlig kyla men kanske med lite mindre snö än vanligt. Jag har fått god användning av de varmaste täckbyxorna och tjockaste tröjorna - de där som bara brukar behövas under några dagar varje år. I år har de kommit till ordentlig användning.

 

 

Kompisen med boxrarna (en boxer numera) och jag firade jul tillsammans. Vi hyrde en fjällstuga i Skärkdalen och åkte dit redan den 21:a. Det var kallt hela tiden - mellan 12 och 25 minusgrader - och snöade nästan varje dag. Det var otroligt vackert med all den vita snön, riktig julkortsstämning. Om man ska klaga på något var det väl att det blev till att åka upp nya skidspår nästan varje dag. Snön var tur nog väldigt luftig och lätt och det var inte så jobbigt att ta sig fram.

 

Knas och boxern Dryas hade jättekul tillsammans. De jagade varandra och brottades i snön så mycket de bara fick under skidturerna. Nu är ju Knas ett år äldre och har bättre teknik, så Dryas var den som oftast låg underst i snödrivorna. Men han verkade gilla det för så snart han kom upp jagade han ifatt Knas för att få lite mer snöbad. De kom bra överens inne också.

 

 

Vi åkte skidor någon timme varje förmiddag så hundarna fick ordentligt med motion. Dessutom gjorde vi markeringsövningar för sök varje dag, så de fick lite annan träning också. Vi grävde en snöhög som vi sedan gjorde en grotta i så att hundarna fick söka figgar i snö. Knas hade inte glömt allt från lavinhundskursen i fjol, han grävde sig in till figgen som han skulle.

 

 

Hundarna skötte sig bra på skidturerna. Knas är väldigt lagom som draghund - i alla fall så här långt. Han går framför mig hela tiden och ligger på i linan, men inte så mycket att jag känner att jag måste bromsa honom. Dessutom är han lyhörd och lyssnar när jag ber honom ta det lugnt. Jag har ju haft lite skador i höst och har kanske inte återfått full styrka och smidighet..

 

 

Toka är fortfarande den perfekta draghunden. Hon är ju ganska liten men drar gärna och länge i ett jämnt tempo. Hilda blir däremot alltmer bekväm av sig. Hon går hellre precis bakom mig i skidspåret för då slipper man pulsa så mycket i snön, har hon kommit fram till. Men kortare sträckor i full fart drar hon gärna, speciellt om det blir lite tävling av det hela.

 

Knas och jag tävlade en lydnadstävling i december. Jag hade inte tänkt tävla, utan trodde att jag skulle få heja på två av valpköparna som hade planerat att debutera i lydnadsettan. Ingen av dem kom till start, och då tänkte jag att jag lika gärna kunde ställa upp själv. Och Knas var jätteduktig och fick ihop hela 189 poäng vilket räckte till klasseger. Men jag hade nog hellre hejat på hans syskon..