Januari
Sakta, sakta börjar dagarna bli längre, och livet har återgått till det vanliga efter helgerna. Januari känns som en lång månad, då det inte händer speciellt mycket. Det är inte fel med sådan tid heller, man kan varva ner och ladda batterierna. Och planera nästa valpkull... Det dröjer till nästa vinter, för Hilda löper ju bara en gång per år, och för Miranda hade vi talat om parning först våren 2010. Men det är spännande att titta på stamtavlor och meriter, och fundera.
Annars händer det inte så mycket. Tokas klor växer ut, sakta men säkert och trots att hon far fram som en furie när hon får chansen. Tre fleece-sockar och en blå plaststövel ligger gömda i snön ute i terrängen någonstans, sedan Toka rejsat i djupsnön. Nu får hon klara sig med nagellack på den del av klorna som inte är täckt med horn utan bara en vit hinna. Men något skydd måste hon ha, för annars nöts hinnorna sönder och det börjar blöda igen när hon galopperar fram över stock och sten - eller skare. Tokan!
Vi försöker träna diverse lydnad på lediga dagar. Det går som det brukar; ibland fungerar det mesta och man känner sig så nöjd och inspirerad, andra dagar verkar det som om ingenting sitter och det blir bara fel. Lyckligtvis brukar inte alla hundarna strula vid samma träningstillfälle, så jag brukar nästan alltid ha någon hund att vara nöjd med. Eller något moment för varje hund.
Jag har satt upp höga mål för 2009: brukschampionat för Hilda, lydnadschampionat för Salsa och godkänt i högre för Toka. Inte helt omöjliga mål, men, mycket kan hända på tävling... Om vi alls kommer med på tävlingarna, och det är inte alltid så lätt.
Just nu är det jättefint skidföre ute. Typiskt, för jag har drabbats av en elak förkylning och kan inte säga två meningar utan att börja hosta upp lungorna (liiten överdrift). Nåja, den ska väl gå över snart. Till dess får hundarna nöja sig med lugna promenader.
Toka och Salsa leker
Annars händer det inte så mycket. Tokas klor växer ut, sakta men säkert och trots att hon far fram som en furie när hon får chansen. Tre fleece-sockar och en blå plaststövel ligger gömda i snön ute i terrängen någonstans, sedan Toka rejsat i djupsnön. Nu får hon klara sig med nagellack på den del av klorna som inte är täckt med horn utan bara en vit hinna. Men något skydd måste hon ha, för annars nöts hinnorna sönder och det börjar blöda igen när hon galopperar fram över stock och sten - eller skare. Tokan!
Vi försöker träna diverse lydnad på lediga dagar. Det går som det brukar; ibland fungerar det mesta och man känner sig så nöjd och inspirerad, andra dagar verkar det som om ingenting sitter och det blir bara fel. Lyckligtvis brukar inte alla hundarna strula vid samma träningstillfälle, så jag brukar nästan alltid ha någon hund att vara nöjd med. Eller något moment för varje hund.
Jag har satt upp höga mål för 2009: brukschampionat för Hilda, lydnadschampionat för Salsa och godkänt i högre för Toka. Inte helt omöjliga mål, men, mycket kan hända på tävling... Om vi alls kommer med på tävlingarna, och det är inte alltid så lätt.
Just nu är det jättefint skidföre ute. Typiskt, för jag har drabbats av en elak förkylning och kan inte säga två meningar utan att börja hosta upp lungorna (liiten överdrift). Nåja, den ska väl gå över snart. Till dess får hundarna nöja sig med lugna promenader.
Toka och Salsa leker
Kommentarer
Postat av: Kattis
Åh, nog tror jag att du kan klara dina mål för i år! :-) Jag hejjar på er!
Ni ska inte österut och tävla något? Hade gärna träffat er på tävling igen, var så mysigt och kul att se dig och Hilda ihop (husse i huset var oxå förtjust ska du veta) och jag kan inte tänka annat än att du åtstrålar samma sak med de andra hundarna oxå. :-)
Trackback