Pest och kolera

Så här skulle det ju inte vara. Jag skulle ju ha en skön vintersemester med sol, skidåkning och rikliga träningstillfällen med hundarna. Inte drabbas av luftvägsinfektioner, hot om uppsägning och vinterkräksjuka! Var tog semestern vägen?

Av de tre sakerna tror jag ändå vinterkräksjukan är den värsta (just nu). Två dagar fullständigt utslagen och nere för räkning, och nu svag och klen trots att jag faktiskt åt "riktig" mat igår och var ute själv med hundarna för första gången. TACK snälla grannar och goda vänner som givit hundarna åtminstone en ordentlig promenad per dag, för jag orkade knappt stappla fram till altandörren för att släppa ut dem i trädgården.

Och på måndag är semestern slut, och då blir något av det första som möter en beskedet om vilka som får gå. Och sedan blir ju osäkerheten ändå kvar för dem som får stanna - klarar företaget sig? Men det är ingen idé att oroa sig i förväg.

Som avslutning kommer ett par bilder som tagits av hundvakterna som passade Salsa och Toka medan Hilda och jag var på fjälltur. Vad skulle man göra utan alla snälla människor som passar hundar vid olika tillfällen och som hjälper en att promenera med dem när man är sjuk? Jag skulle vilja ge ett stort fång rosor till er alla!


Foto Harriet Ingholm (bilden är något beskuren)


Toka i klätterträdet med flickorna Fanny och Ida, foto Gösta Sjödin (bilden är något beskuren)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback