Vår på väg

Våren kom tidigt i år. Igår hittade jag tussilago vid vägkanten och i trädgården har scillan börjat titta upp ur jorden på framsidan av huset. Småfåglarna har börjat sjunga vårvisor, och man börjar se fram emot att kunna träna skogsspår och sök snart. Men nu hotar väderomslag, och det lär väl komma några snöfall till innan man riktigt ska våga tro på våren.

I början av veckan var jag i Falun och provade på mer vårlika förhållanden med barmark och sjungande koltrastar. Där kunde vi faktiskt träna både spår och sök tillsammans med kompisen med boxrarna. Hon har numera en liten charmig nykomling vid namn Dryas, som redan visar goda spåranlag. Vide är inte längre "den lille", utan får vara "kloka farbrorn" istället.


Hausse Dryas, 12 veckor gammal

Det var verkligen kul att få prova några sökslag med Toka - hon gick som tåget - och det ska nog bli åtminstone ett försök till att få uppflytt till högre klass sök. Spåret gick också bra, så jag hoppas att vi kan få ett uppflytt till elit där. Lydnaden har vi ju kunnat träna ett tag nu..

Knas fick också spåra, och han hade inte glömt allt om IPO-spår under vintern. Vi ska börja så smått att göra hans spår svårare, och så ska vi träna appellspår så att vi kan starta på tävling i vår/sommar. Hilda är ju veteran när det gäller att spåra, så hon avverkade lätt sitt spår.

På vägen hem passade jag på att hälsa på hos Rumba och hennes ägare som bor i Mora. Det var första gånen jag träffade dem sedan Belgarutställningen i somras, och Rumba såg inte alls ut som jag hade föreställt mig. :-) Hon är lite mindre och mer finlemmad än Polka - jag hade trott att det skulle bli tvärtom. Inte för att skillnaden är så stor, det var bara inte som jag hade trott. Men fin är hon med vackert huvud och päls med fin färg, och trevlig.

Rumba och Knas fick hälsa på varandra, och först trodde jag nästan att de tänkte ryka ihop för båda lät riktigt illa. Men de kände nog igen varandra redan innan de hade nosat på varann, och skulle bara se vem som bestämde mest och bäst. Sedan lekte de fint ihop tills de började rejsa runt grannhuset och vi fick bryta. Jag försökte få någon bild på dem tillsammans, men det här var det bästa jag lyckades med:


Dans-kullen, som sagt.. Invecklade turer, det här.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback